Livets träd – teologisk bakgrund

Kyrkan har i alla tider samverkat med den samtida konsten och samarbetet har lett till att flera betydande konstverk har skapats och blivit till i kyrkorummen. Det är därför Hedvig Eleonora församling med stor glädje presenterar ett nytt och modernt konstverk i form av ett dop- och ljusträd, Livets träd, placerat i kyrkans högkor.

Livets träd är en central livssymbol i många kulturer. Det är ett mytiskt begrepp, en metafor för ett gemensamt kulturellt arv och ett återkommande motiv inom religion, konst och filosofi. I västerländsk tradition är begreppet starkt påverkat av livets träd i Första Mosebok, vars frukt gav evigt liv. I Bibelns skapelseberättelse nämns särskilt två träd som växte i Edens lustgård. Det ena var kunskapens träd och det andra var livets träd. Den som åt av livets träd fick evigt liv. När Adam och Eva åt från kunskapens träd blev de dödliga och förlorade därmed det eviga livet. Men i Uppenbarelseboken, Bibelns sista bok, blir det eviga livet återvunnet: “livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger sin skörd varje månad, och trädets blad är läkemedel för folken.” Upp. 22:2. Livets träd i Eden förknippas i kristen tradition också med Jesu kors. Genom Jesu död på korset öppnas vägen till Livets träd på nytt. Korset och trädet bär därmed berättelsen om Jesu död och uppståndelse.

Ett träd som med sina rötter och grenar förenar jorden med himlen har blivit en symbol för vishet, styrka, skönhet, skydd och rikedom. Det är ingen slump att människor genom alla tider har upplevt en form av helighet nära naturen och träden. I Första Mosebok berättas hur Gud den sjätte dagen skapade träden; ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” 1 Mos 1:29. Vi är beroende av träden som ger oss vårt syre, vi är beroende av varandra och vår omgivning. Trädet är en organisk helhet som samverkar med sin omgivning och samtidigt bär sin egen historia. Livets träd i kyrkorummet är en påminnelse om livets gång, födelse och död, men också en berättelse om hur allting hänger samman. Att värna om varandra och skapelsen är ett miljöarbete i vidare bemärkelse, som livets träd också vill uppmuntra till genom sin blotta närvaro.

En dopdroppe till alla som döps

Sebastian Schildt, silversmed, fick för ett år sedan uppdraget att komma med ett förslag på ett dopträd till Hedvig Eleonora kyrka. Schildt ville skapa något som inte skulle försvinna i kyrkorummet och samtidigt något modernt som knöt an till arkitektur och material. Livets träd står i kyrkans kor och är ca 250 cm högt och ca 200 cm i omfång. Trädet är gjort i patinerad och förgylld koppar.

– På de gamla grenarna sitter ljushållare där man tänder ett ljus för de som inte längre finns och i de nya förgyllda skotten hängs en droppe av slipad bergskristall med silverfäste för varje dop – en droppe av dopvattnet att bära med sig resten av livet, säger Sebastian Schildt.

Hur får man en droppe?

Varje person som döps i Hedvig Eleonora församling får en droppe av bergskristall som gåva från församlingen. Under dopet visas droppen som en del av dopgudstjänsten för församlingen. Droppen hängs sedan i Livets träd vid nästkommande söndags högmässa. Två gånger om året; Kyndelsmässodagen och Tacksägelsedagen, kan man hämta sin dopdroppe och t ex använda den som ett smycke.